måndag 7 december 2009

Första dagen på mitt nya jobb

Efter några månader av pappaledigt gjorde jag idag den första arbetsdagen på mitt nya arbete.
Blev ju varslad på mitt tidigare jobb på Skaraverken i somras och blev uppsagd i Juli p.g.a arbetsbrist. Trots arbetsbristen blev jag nekad till att gå hem med betalning innan uppsägningstiden på fem månader löpt ut.
-Njaa, det är för mycket att göra i verkstan för att du ska få gå hem. Sa verkstadschefen.
-Men varför blev jag uppsagd? Frågade jag.
-P.g.a arbetsbrist. Svarade verkstadschefen
-...? ...? Ok?
Skall tilläga också att jag hade jobbat där i nio år och var ungefär den femtonde personen som blev varslad och nästan alla andra fick vara lediga med full lön under uppsägningstiden.
Jag skulle alltså gå till ett jobb i fem månader, där det inte fanns någonting att göra och vänta på att bli arbetslös.
Min enda utväg var att ta ut föräldraledigt under uppsägningstiden.
Det var inga problem eftersom de då skulle slippa helt att pröjsa ut min lön de sista månaderna. Givetvis förlorade vi en hel del pengar på att göra så, men jag är hellre fattig och glad än rik och uttråkad.
Självklart hade jag tänkt ta ut mina föräldradagar ändå, men det hade underlättat en del ekonomiskt om man hade kunnat planera dem lite bättre. Men det har vart en underbar tid med min dotter. En bonus var också att Jenny har varit sjukskriven under nästan hela min föräldraledighet p.g.a ett avbrutet ledband i knäet. Så vi har varit hemma hela familjen :)
Nu till rubriken.
Hade turen att få ett jobb på Halla gård utanför Kvänum. Där mina arbetsuppgifter kommer att vara allt från svinskötsel till jord och skogsbruk. Kommer även att vara med och bygga en ny tork på gården.
Jag började där idag och det känns jättebra att få jobba med någonting som jag verkligen tycker är kul!

Har ägnat mig åt plöjning idag.

2 kommentarer:

  1. Gött att höra att du fått jobb,det e inte så lätt i dagens tider.Själv så klarade jag mej med 1 eller 2st gubbars marginal från varslet på mitt jobb,puh!Lycka till på nya jobbet,så hörs vi kanske i skogen.

    SvaraRadera