Dags att blogga lite igen då

Ränneslättsturen gick ju som bekant i helgen och självklart var större delen av Team Evalds MTB 29:er på plats och deltog i loppet. En väligt rolig tävling tack vare att det är mycket singeltrack, fast ännu mer hade ju inte skadat.
Jag startade som vanligt i fålla två och till en början kändes det rätt bra. När de första kilometrarna grusväg hade avverkats och det var dags för första stigcyklingen kändes det mycket bra. Så pass bra att jag började misstänka att jag låg väldigt långt ner. Fick lite bråttom och ökade farten en aning. Stigarna på långlopp brukar vara rätt breda så det var aldrig några problem med omkörningarna. Däremot fick jaf problem så fort det blev grusväg. Då fanns det knappt inget tryck i benen det känndes som att alla andra var starkare. Men så blev det stig igen och jag fick lite återhämtning så jag kunde åka fort till nästa grusvägsparti igen. Så höll det på nästan hela tävlingen. Min tid var värdelös och placeringen också. Inget att göra åt för tillfället. Får glädjas åt Rickard, Johannes och Johans insatser i stället. Mycket bra kört! J-berger hade nog också kunnat placerat sig bra om han inte hadde fått strul med hojen. Singelspeed i fram funkar jättebra, men i bak också var tydligen ingen hit...
Nu laddar jag inför Mörksuggan som går till helgen.

 

Midnattsloppet Kvänum 1/7 2011

Midnattsloppet i Kvänum har blivit en tradition. Ett mycket trevlig löptävling med massa deltagare. Årets höjdpunkt för min del var att Ebba gjorde sin tävlingsdebut. Riktigt kul! 1250m var distansen för hennes klass och det klarade hon bra med tanke på hennes unga ålder.
Själv sprang jag 10 Km och tycker själv att jag gjorde ett skapligt lopp.

Full fart i skogen!

Efter målgång smakade det bra med en banan

Latjo cykling med Camber

Kanske inte den snabbaste cykeln jag testat, men helt klart en av dom roligare. Blev faktiskt sugen på att skaffa en bara för att den var så rolig att cykla på.

Distans i solen

För första gången på mycket länge fick jag vara med om ett helt distanspass på vägen med solsken största delen av tiden. Det var trevligt.
Förutom jag var det Johannes, Jberg och Mårtensson som tog en tur över Örslösa, en massa små byar, Järpås, ytterligare några små byar och slutligen till Skara där Jberg och jag vinkade av skövdeborna för att sedan fortsätta mot Lidköping igen.
Det var ett behövligt pass för min del. Äntligen fick jag lite färg på armar och ben.

Struligt distanspass

Idag mötte jag upp Jansberger i Lidköping för ett distanspass till Kinnekulle, ett var på leden och sedan hem igen. En tur som brukar ta lite över fyra timmar.
Efter att avverkat ungefär en tredjedel av vandringsleden punkade Jansberger. Som tur var hade han en extra slang med sig. En cykelcross-slang... Det var bara att knöka i den i dacket och hoppas på att det skulle funka. Det gjorde det faktiskt som tur var.
När vi kom ut på asfalten efter rotpartiet i Hällekis vat det min tur att punktera. Visserligen bara pyspunka så vi hann ta oss upp till toppen åtminstone innan jag behövde byta slangen. Där fick vi lite problem med CO2-patroner och dyl. men till slut kunde vi cykla vidare.
Förutom en vurpa gick resten av träningen bra.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Lydde ett gott råd

Och skaffade nya pjux. Lätta, fina och sitter som en smäck.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Lida Loop

Trots att jag presterade sämst av alla i teamet får jag väl ändå skriva lite.
Jag startade i fålla två och som alla andra hade jag en slalombacke framför mig som skulle bestigas direkt efter startsignalen. Även om det är en ganska mesig backe är det ändå smart att ta det någorlunda försiktigt så man inte så man inte drar på sig en massa syra i onödan. Det är lättare att plocka placeringar på efter backen märkte jag.
Efter en halvtimme ungefär låg jag med en klunga skapligt högt upp i fältet och det gick undan bra, men mina ben svarade fint och på singltrackpartierna hade jag väldigt kul med min Epic tills jag började känna ett antal genomslag i fälgen. Jag hade fått punka! Och ingen slang hade jag med mig. Antar att jag får skylla mig själv när jag kör med slang i däcken. Något som jag aldrig mer kommer att göra.
Det tog mig minst 30 minuter att få tag på en slang och ytterligare några minuter att byta den. Då befann jag mig i den sämre halvan av motionsklassen och kände mig ganska uppgiven, men jag körde iaf klart två av looparna i skapligt tempo för att få lite träning åtminstone och för att det var kul.
Nu blir det till att tejpa hjulen med Specializeds fälgband och tippa i lite sealant från Joe's så ska jag nog vara kvitt såna har problem i fortsättningen.

Published with Blogger-droid v1.6.7